MENY
HÄR BOR JAG. Anette Roxnäs har haft sina två ateljéer i Gamla stan i tio år. Härom kvällen fick hon besök av Konstgillet. Foto: TOMMY SCHÖNSTEDT.

"Jag blev guldsmed mest av en slump"

18.11.2026 | Tommy Schönstedt
När det finns över 300 hantverksyrken att välja mellan – varför då satsa just på att bli guldsmed och smyckesdesigner?
Det här handlar om Anette Roxnäs, 59, uppskattad konstnär i guld och silver med egen ateljé och butik i Gamla stan i Stockholm.
Här försöker hon bena ut varför det blev som det blev.
 
Etena känner de flesta till som har vandrat Österlånggatan fram och tillbaka. 
Det är där som Anette Roxnäs håller till. Där har Konstgillet i Stockholms Hantverksförening gästat henne.
Vi sitter i källaren i det gamla, gamla huset med anor från 1400-talet och Anette försöker hitta den röda tråden i sitt konstnärsskap.
– Jag tänkte bli industridesigner, men jag hade dessförinnan gått på kurs i silversmide; det fanns mycket av allt i det. Det var struktur och jag fick arbeta i lera och göra tredimensionella saker. Då tyckte jag att det var enklare att arbeta i metall.
– Om man har intresse att arbeta med händerna kan jag tänka mig att det är tillfälligheter som gör var man hamnar någonstans, säger Anette.
• Hur hamnade du här i Gamla stan?
– Jag har varit tio år i Gamla stan och 15 år på Hornsgatspuckeln.
• Är det bättre att vara här i Gamla stan än på Söder?
– Det är annorlunda att vara här. Man ser hela världen i det lilla rummet där ute – det är ganska fantastiskt, det är bara härliga människor, säger Anette Roxnäs.
• Vad är det som är så fascinerande med att arbeta med händerna och skapa ringar och halsband?
– Själva skapandet är kul, det är nog gemensamt för alla människor; att få något ur händerna, att man har tänkt något och gjort en problemlösning. Själva processen fram till att föremålet är färdigt – då är det över.
• Ligger du på nätterna och funderar på vad du ska göra nästa dag?
– Javisst, jag ligger och tänker på hur jag ska få ihop saker.
• Vilka är dina huvudsakliga kunder?
– Jag skulle säga att det är kvinnor i sina bästa år, barnen har flyttat hemifrån, man kanske har gjort karriär, man är medveten om sig själv, man tycker om konst och vackra saker, säger Anette Roxnäs.
• Vad köper du själv när barnen har flyttat hemifrån, inte juveler heller?
– Nä, dilemmat för oss alla smeder är att vi älskar äkta verktyg; man har alltid något nytt på gång; man vill ha nya apparater och man vill prova på något nytt,
Anette Roxnäs berättar att det kommer förälskade par till hennes ateljé för att beställa vigselringar.
• Hur ska de se ut?
– De vill oftast ha något eget, en ring som är unik och inte liknar några andra. De är ofta bestämda om vad de vill ha.
• Hur ser framtiden ut för din bransch?
– Det har hänt mycket i branschen under den senaste tiden, men vad som ska hända vet vi inte. Men på något sätt känns det som om människorna har fått upp ögonen för äkta hantverk, man vill ha något som är beständigt genom flera generationer. 
• Vad har du för drömmar?
– Just nu ska jag visa min ring som heter "Stand alone". Guldsmederna ska visa Sverige vad vi gör. Det ska ske vid ett event i november, berättar Anette Roxnäs, som är känd för sina signaturringar med diamanter, safirer och rhodolitegranat.
– Jag gjorde ringarna till en smyckestävling. När man inte bär dessa ringar kan man sätta dem på en hylla som en prydnad i stället för att stoppa ned dem i en svart låda, säger Anette Roxnäs.

Text & foto:
TOMMY SCHÖNSTEDT

HÄR BOR JAG. Anette Roxnäs har haft sina två ateljéer i Gamla stan i tio år. Härom kvällen fick hon besök av Konstgillet. Foto: TOMMY SCHÖNSTEDT.
OFTA HYLLAD. Anette Roxnäs tog emot Konstgillet och visade (fr v) Carina Eriksson och Kristina Svartling sina föremål. Foto: EWY HÖGLUND.
INTE BARA SMYCKEN. Anette Roxnäs är känd för sina signaturringar som hon tävlat med. Nu är de eftertraktade av både svenska och utländska kunder. Foto: TOMMY SCHÖNSTEDT.
NOBEL-SMYCKE. Trassel kallar Anette Roxnäs sitt halsband som nu säljs på Nobelmuseets butik på Stortorget i Gamla stan.