Hur kan Stockholm bli mer hållbart med hantverk? Ny undersökning förutspår hantverkets roll i framtiden

Den oroväckande motsägelsen som kan utläsas i Sifos undersökning är att en hög vilja till att konsumera på det sätt som hantverksyrken representerar korrelerar med en låg kunskap om dessa yrken. Svaren tyder på en okunskap om hur varor och tjänster som inte massproduceras kvalitetssäkras och hur sekelgammal kunskap reproduceras inom hantverksskrån.

De grupper som har ett stort intresse för hantverkstjänster, särskilt de yngre generationerna, vet helt enkelt relativt lite om vad just dessa tjänster innebär. Det här är en kunskapslucka med risk för negativa följdeffekter.

   - Vi står inför en klimatomställning som kräver att fler varor och produkter repareras och renoveras i stället för att slängas och bytas ut mot nyinköpt. För att detta ska bli verklighet krävs i många fall en hantverkares yrkeskompetens. Det handlar om att sprida kunskap och öka kännedomen hos allmänheten för att påverka beteenden, menar Nicole Pluntke VD på Stockholms Hantverksförening.

För att komma till rätta med gapet mellan konsumtionsvanor och nuvarande beteendemönster krävs en förståelse och en anpassning till ett antal drivkrafter. Stockholmare framhåller lägre pris, mer kunskap och större tillgänglighet som de viktigaste parametrarna för att nyttja hanverkstjänster mer frekvent i framtiden.

En liknande trend kan ses hos de hantverksutbildningar som erbjuds runt om i landet. Det råder en kraftig brist på utbildade hantverkare inom ett flertal yrkeskategorier. Enbart inom trä- och möbelindustrin behövs nyrekryteringar på upp emot 8 000 tjänster de kommande åren (enligt TMF, Trä- och Möbelföretagens rekryteringsrapport, februari 2019). Detta samtidigt som antalet nyexaminerade snickare är långt ifrån att uppnå de nödvändiga nivåerna.

Som undersökningen har visat är intresset för hantverkstjänster stort bland regionens invånare. Framtiden är formad för hållbart hantverk, men för att säkerställa möjligheten att möta efterfrågan krävs krafttag för att säkra utbudet.

Åtgärder måste helt enkelt till för att främja ungdomars vilja att utbilda sig till hantverkare och utbildningarna måste kännetecknas av en närhet till yrkesutövningen. Frågan är snarast av matchningskaraktär – intresset finns, men kunskapen om yrkena saknas.

   - Stockholmarna kommer i ständigt stigande grad att begära att hållbar konsumtion är en naturlig aspekt av den växande storstaden. Detta inkluderar näringslivssamverkan, politiska satsningar och visionära utvecklingsprojekt anpassat för den medvetne konsumenten, menar Nicole Pluntke. Med rapporten ser vi en tydlig uppmaning och uppdrag för vad som måste göras.

Rapporten har tagits fram i samband med initiativet #hållbarthantverk på uppdrag av Stockholms Hantverksförening. För att driva frågan om återbruk och främja hållbar konsumtion och skapa rätt förutsättningar för hantverksyrken, yrkesutbildningar och yrkesskicklighet. Att vara en tydlig röst som stärker Stockholm och dess framtidsvision och unika ställning kring hantverkstradition och känsla för design – nu och i framtiden. hållbarthantverk.se

Nyckelstatistik från undersökningen:

• Unga kvinnor (16–34 år) anser i högre grad att ”Minskad konsumtion av nyproducerade varor” är den främsta anledningen till att man använder sig av hantverkstjänster*. 56 % anger detta som den främsta anledningen (44 % av männen)
• Undersökningen visar att stockholmarna uppskattar sina olika hantverkare och deras tjänster. 73 % av de tillfrågade har en positiv uppfattning av yrkena. Enbart 3 % har en negativ uppfattning.
• Undersökningen visar att nästan 40 % av stockholmarna inte känner till vad begreppen gesäll- och mästarbrev innebär. Bland den yngre befolkningen (16–34 år) är antalet över 50 %.
• Stockholmarna skulle använda hantverkstjänster ytterligare; om de får ett ökat behov (36 %), ett lägre pris (22 %), det blev lättare att hitta hantverkare (19 %).

Ta del av hela rapporten Hållbart Hantverk 2020 >>

Om undersökningen:

*Sifo för Stockholms Hantverksförening januari 2020. Omnibuss, representativt urval invånare Storstockholm 16-79 år. N= 1134.
*hantverkstjänster definieras i undersökningen som ”lappa och laga”-tjänster, exemplifierat av skräddare, guld/silversmed, möbelrenoverare/möbeltapetserare, skomakare, urmakare.